Blött och mörkt men ganska bra


Nu tycker jag det är tufft med mörkret. Vi har inte så mycket snö heller. Idag den 8 december har vi fyra timmar och nio minuters solljus. Vi tänder brasor i eldstaden här i vardagsrummet och myser till det ofta, men hu vad mycket mörker vi har! Sedan vill inte snön riktigt lägga sig trots att vi får mycket nederbörd.  Det regnar och fryser. Vi får is och blötsnö om vartannat. Hästarna behöver täcken vilket inte alls är lika viktigt när vinterkylan är stabilare. Det kommer ju att bli bättre, januari och februari brukar vara fina månader med snö och så småningom lite mer sol. Men just nu... Just nu är det tufft. 

Något som känns "tufft" fast i positiv benämning är att jag fortsätter träna med traktorn och det går riktigt, riktigt bra! Jag kan nu ta en gripklo och hämta en höbal och göra alla delmoment som krävs för att hönätet ska placeras snyggt i matbaren. Det känns riktigt kul att klara det själv. Jag behöver hjälp fortfarande när jag ska byta verktyg med traktorn, Jonatan behöver vara med exempelvis när jag ska koppla bort gripklon och fästa en skopa, men om han sitter bredvid och jag gör jobbet! 

Jag får också riva is med isrivaren i hagen så hästarna går stabilt där. Jonatan har fäst ett slags "rivjärn" på baksidan av skopan och så kör jag baklänges och drar skopan mot marken. Det fungerar jättebra! Jag önskar jag kunde berätta det här för Katarina 2022, att jag kör traktor hyfsat bra och kan göra flera olika uppgifter med den. Mitt förra jag hade inte trott mitt framtida jag. Men så är det med livet, man kan bara bläddra tillbaka till gamla sidor och inte tjuvkika på vad som kommer att hända i nästa kapitel. 

Men det blev ett bra kapitel, det blev det. 

Ares har fått ett sår på ryggen så det passar inte helt bra att ha sadel på honom nu, men då kom jag mig äntligen upp så jag upp barbacka på honom. Herregud vad vingligt det kändes. Jag behöver träna mer på det. Jonatan satte sig upp på Ares barbacka dagen innan så jag fick se hur han hanterade det, och det var inga problem. 

Den här bilden gillar jag. Den hade jag också velat visa för Katarina från tidiga 2022. Det hade hon gillat! 

"Vad är det där för snygg kille?! Och vad rider han?! Är det en Welsh cob? En sådan har jag velat ha!" 



Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den där silverbjälken

Bild
Jag tittade på Joseph N Silverbjälkes inlägg på Facebook nyligen och tyckte att hans allmänna råd för framsteg kändes som en lite energigivande oas i öknen. Jag har för mig att han inte heter Silverbjälke alls, utan använder den pseudonym för att få skriva vad fan han vill utan att någon särskild känner sig kränkt eller utpekad. Han verkar i alla fall klok och ibland kanske det behövs en pseudonym för att slippa hamna i blåsväder. Jag vet ju själv hur otroligt lätt man kan skapa drev på nätet när jag höll till i forum, och jag i början helt naivt och öppenhjärtligt delade med mig av min hästs med -och motgångar. Om vi säger så här. Det fick jag sluta med. Det fick jag verkligen sluta med. Här på bloggen har jag dock makten att välja vilka som får stiga fram och vilka som ignoreras. So, this is the safe place. Hur som helst, så har Silverbjälke summerat lite tips som jag försöker hålla fast vid. 1. Lyssna inåt och på dina egna mål, mer än till vad andra tycker. 2. "J...
Läs mer

Planering med att måla hästtransport

Bild
Japp. Det är lika bra att ta tjuren i hornen direkt. Hästtransporten renoverar inte sig själv. Färgen håller på att flagna på den. Jag gillar det inte. Den stora frågan var ju om jag ska måla transporten i en helt ny färg, exempelvis plommonröd, eller om jag skulle försöka finna en färg som matchar min bil, utan att bli så ljus att man ser alla ojämnheter man målat över på plyfan. Eller bara bättra på nuvarande nyans. Jag vägde mellan en förstärkt färg av transportens vanliga blå färg eller bilen. Jag bestämde mig för att det var bättre att köra det fegaste alternativet, det som mest liknar min transport. Jag valde att fega trots att en välmatchad transport till bilen skulle kunna bli awesome. Med heltidsjobb och häst har jag begränsat med energi och orkar kanske inte behålla min entusiasm, om jag råkar välja fel beige nyans på transporten. Det kan ju lätt bli så att den bara ser ut som en kartong om man väljer fel nyans. Eller ljus avföring. Däremot kan jag ju allti...
Läs mer

Att det kan gå så fel

Bild
När jag var 20 år, vilket börjar vara hela 24 år sedan, så körde jag bil i Västerbotten för att hämta en vän från flygplatsen. Det var snöigt och bilvägen var kuperad, och det var mörkt dessutom. Jag försökte köra så försiktigt jag kunde. Men det är svårt att kunna allt när man är ung, och när jag kom till en nedåtlutad, brant backe med en kurva, mitt i skogen, så blev jag rädd. Trots att jag tyckte att jag körde bilen långsamt så gick allt plötsligt för snabbt och jag ställde mig på bromsen i panik. Jag tänkte att jag klarar aldrig kurvan. När man är äldre och van det norrländska underlaget så känner man instinktivt att panikbroms på snöigt underlag aldrig är en bra idé. Däcken kan låsa sig och är underlaget isigt så glider man bara ännu värre än om man hade rullat bilen och försökt att styra den, om man hade pumpat försiktigt med bromsen för att hitta ett fäste. När man är ung tänker man inte så. Bromsen blir ens enda lösning och beslutet fattas på en millisekund och på instinkt. Bil...
Läs mer