Bli vän med linssoppan


Jag har haft lite problem med trötthet sedan jag var sjuk, så jag testade att vila från stallet en extra dag i lördags. Jag "kraschar" ibland efter ansträngning och måste då lägga mig i sängen och dra för persiennerna så det blir mörkt och tyst några timmar, vilket jag bland annat fick göra när jag promenerat en liten sträcka på 1,2 km i torsdags. Så jag försökte ta det lugnt på fredagen och även på lördagen och göra aktiviteter som tillät mig att krascha i sängen utan att det skulle bli allt för omständligt. Jag gjorde Covid-test som visade på negativt svar, åtminstone. 

Jag tänkte passa på att lära mig laga något nytt som helst är både billigt, nyttigt, mättande och veganskt. Gärna något med ganska få ingredienser så att jag inte får panik över allt som behövde köpas in. Och helst inte med så mycket gluten i sig, i heller. Det föll på en relativt enkel linssoppa. Receptet hittar ni här.  

Jag fick ändå panik över allt som behövde köpas in. Insåg att jag inte skaffat mig någon riktigt stor gryta sedan jag flyttade in här 2013. Visserligen köpte jag en Crock-pot, men ingen gryta. Efter lite valsande fann jag dock en stor gjutjärnsgryta med mitt namn på den! Den var gul! Färglad! Den passade min lilla etta. Jag blev glad av den. Nästan 600 kronor. Där kan man verkligen säga att jag passerat "portionen under tian" med råge. 


Sedan följde jag receptet enligt konstens alla regler och med lätt missnöje, som vanligt när jag försöker lära mig något nytt. Hur mycket energi ska man behöva lägga på något så basalt som en linssoppa?! 


Sedan smakade jag av den och redan vid första skeden så kände jag att nej... Nej... har jag lagt typ 800 kronor och en massa timmars googlande, handlande och pillande för att göra detta?! Det är ju en linssoppa! Den smakar ju... som en linssoppa. Väldigt mjäkigt. Tomt. Innehållslöst. Jag hade kunnat bjuda en vän på en riktigt dyr restaurang i stället för de pengarna, skapat minnen för livet. 

Efter lite muttrande och surande kom jag på att jag åtminstone kunde smula ned lite fetaost i den veganska soppan så den fick något lite godare i sig. Och blev lite mindre vegansk. Och dagen efter värmde jag lite soppa i micron och åt till frukost. 


Långsamt började jag vänja mig vid smaken. Jag tog den som kvällsfika också. Det var tredje gången jag åt den. Då började jag långsamt tycka att den var helt okej, ändå. Ganska god. Härlig, varm mättande konsistens också. 

Det kanske löser sig ändå. Jag kan nog bli vän med den här linssoppan. Jag måste bara ge mig lite tid att vänja in mig... 

.



Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den där silverbjälken

Bild
Jag tittade på Joseph N Silverbjälkes inlägg på Facebook nyligen och tyckte att hans allmänna råd för framsteg kändes som en lite energigivande oas i öknen. Jag har för mig att han inte heter Silverbjälke alls, utan använder den pseudonym för att få skriva vad fan han vill utan att någon särskild känner sig kränkt eller utpekad. Han verkar i alla fall klok och ibland kanske det behövs en pseudonym för att slippa hamna i blåsväder. Jag vet ju själv hur otroligt lätt man kan skapa drev på nätet när jag höll till i forum, och jag i början helt naivt och öppenhjärtligt delade med mig av min hästs med -och motgångar. Om vi säger så här. Det fick jag sluta med. Det fick jag verkligen sluta med. Här på bloggen har jag dock makten att välja vilka som får stiga fram och vilka som ignoreras. So, this is the safe place. Hur som helst, så har Silverbjälke summerat lite tips som jag försöker hålla fast vid. 1. Lyssna inåt och på dina egna mål, mer än till vad andra tycker. 2. "J...
Läs mer

Planering med att måla hästtransport

Bild
Japp. Det är lika bra att ta tjuren i hornen direkt. Hästtransporten renoverar inte sig själv. Färgen håller på att flagna på den. Jag gillar det inte. Den stora frågan var ju om jag ska måla transporten i en helt ny färg, exempelvis plommonröd, eller om jag skulle försöka finna en färg som matchar min bil, utan att bli så ljus att man ser alla ojämnheter man målat över på plyfan. Eller bara bättra på nuvarande nyans. Jag vägde mellan en förstärkt färg av transportens vanliga blå färg eller bilen. Jag bestämde mig för att det var bättre att köra det fegaste alternativet, det som mest liknar min transport. Jag valde att fega trots att en välmatchad transport till bilen skulle kunna bli awesome. Med heltidsjobb och häst har jag begränsat med energi och orkar kanske inte behålla min entusiasm, om jag råkar välja fel beige nyans på transporten. Det kan ju lätt bli så att den bara ser ut som en kartong om man väljer fel nyans. Eller ljus avföring. Däremot kan jag ju allti...
Läs mer

Ett tungt beslut om gårdskatterna

Bild
 Jag kommer att stänga av kommentarerna för ett tag, då jag vet att detta kan väcka känslor, och jag vill inte ha detta kommenterat eller kritiserat, då det gör ont som det är. Men situationen med gårdskatterna tog en olycklig vändning. Vi bor ju inte på gården, men har löst gårdskatternas situation med att ge dem fri tillgång på mat och vatten, och de har sedan tidigare en kattlucka så de kan gå in och ut ur när de vill. Vi har varit där på helgerna och tagit hand om dem och gården. Katterna har inte gått på kattlåda under sina liv, och är alltså inte konstaterat rumsrena för att bo inne, och det har visat sig försvåra möjligheterna att skänka bort dem. De är dessutom väldigt fästa vid varandra då de är syskon. Men vi har kastat ut lite flöten under detta år och försökt finna någon som kan tänka sig att ha dem. Det är varken jag eller Jonatan som skaffat dem utan vi har "ärvt" dem.  Situationen med fri tillgång på mat och en öppen kattlucka har tyvärr lett till att en grannk...
Läs mer