Kan det vara växtvärk?


 
Jag har fortfarande svårt att uppdatera mig på bloggen, men jag skriver ju mest för min skull så jag förlåter mig själv. Det är som att jag vuxit ur mitt skal och behövt omdefiniera mig själv. 

Jag omdefinierar kanske min träning med Galishimo också. Jag går mycket mer på intuition med honom och jag låter honom verkligen vara den han är nu. Jag ser honom inte längre som ett projekt som jag haft i tio år, mot ständig förbättring, utan som en del av mig och en vän som jag vill sköta hälsan på. Motion behöver vi! Balans behöver vi! Bärighet behöver vi. Men bara för vår skull. Mest för hans skull. För att han ska få en trevlig stund på jorden. För att vi ska få en trevlig stund på jorden. 

"När fan blir gammal så blir han religiös" sade man förut och jag verkar ha gjort en lightvariant av samma resa nu när jag fyllde 40. Men inte mot religion utan bara lite mer mot mig själv. Lite mer vidgad i vyerna, uppluckrad i kanterna. Jag kan se på mig själv lite bättre utifrån och känna mig lite stadigare. 

Jag satte ut en bild på mig, mamma och hennes karl på Facebook igår, då de firat mig storartat med hotellvistelse i Umeå och god mat med brorsan och hans familj.  Så underbart att ha dem nära och tillsammans! På ett sätt ser jag att jag förändrats på bilderna, inte bara vikten utan kanske även något mer. Men allt har blivit bättre. 

Jag tror bara jag haft lite mental växtvärk. 

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Bild
Japp. Det är lika bra att ta tjuren i hornen direkt. Hästtransporten renoverar inte sig själv. Färgen håller på att flagna på den. Jag gillar det inte. Den stora frågan var ju om jag ska måla transporten i en helt ny färg, exempelvis plommonröd, eller om jag skulle försöka finna en färg som matchar min bil, utan att bli så ljus att man ser alla ojämnheter man målat över på plyfan. Eller bara bättra på nuvarande nyans. Jag vägde mellan en förstärkt färg av transportens vanliga blå färg eller bilen. Jag bestämde mig för att det var bättre att köra det fegaste alternativet, det som mest liknar min transport. Jag valde att fega trots att en välmatchad transport till bilen skulle kunna bli awesome. Med heltidsjobb och häst har jag begränsat med energi och orkar kanske inte behålla min entusiasm, om jag råkar välja fel beige nyans på transporten. Det kan ju lätt bli så att den bara ser ut som en kartong om man väljer fel nyans. Eller ljus avföring. Däremot kan jag ju allti
Läs mer

Den där silverbjälken

Bild
Jag tittade på Joseph N Silverbjälkes inlägg på Facebook nyligen och tyckte att hans allmänna råd för framsteg kändes som en lite energigivande oas i öknen. Jag har för mig att han inte heter Silverbjälke alls, utan använder den pseudonym för att få skriva vad fan han vill utan att någon särskild känner sig kränkt eller utpekad. Han verkar i alla fall klok och ibland kanske det behövs en pseudonym för att slippa hamna i blåsväder. Jag vet ju själv hur otroligt lätt man kan skapa drev på nätet när jag höll till i forum, och jag i början helt naivt och öppenhjärtligt delade med mig av min hästs med -och motgångar. Om vi säger så här. Det fick jag sluta med. Det fick jag verkligen sluta med. Här på bloggen har jag dock makten att välja vilka som får stiga fram och vilka som ignoreras. So, this is the safe place. Hur som helst, så har Silverbjälke summerat lite tips som jag försöker hålla fast vid. 1. Lyssna inåt och på dina egna mål, mer än till vad andra tycker. 2. "J
Läs mer

Påskjutet

Bild
Ares börjar känna sig mer och mer bekväm med mig i sadeln, och det märktes mest igår med att han har ett riktigt fint påskjut med starka bakben. Igår var han lugn, jag var lite försiktig då vi inte var ensamma på ridbana, men idag var husse med och jag kände mig tryggare, och då var han pigg! Skritten är stor och ordentlig där han vill framåt, vid minsta lilla skänkling så svävar han glatt iväg i trav, med stora glada kliv, och jag hänger inte riktigt med. Ibland vinglar han ju lite också. Det är inte lätt att vara duktig.  Galishimo tog ju små, fina så steg och traven var väldigt liten och enkel att sitta i. När Ares trampar iväg så gungar hela hans kropp, glatt och energiskt. Det känns lite som så, att om jag bara tjoade till, och sade att han var duktig, så hade han gärna gett mig en glad galopp. Han gillar att jobba och är glad att stå till tjänst. Nu får det gärna gå fort, också.  Är jag redo för min arbetsglada, pigga, ponny med det fina klivet? Nej det är jag inte. Jag tycker de
Läs mer