Cryptosporidium-dieten

Ja vad ska jag säga. Jag har åtminstone gått ned i vikt. Inte för att jag eftersträvade en viktnedgång sådär överdrivet hett men nu känner jag mig lite mer... vad ska jag säga. Fit.






Per tror för övrigt att "mat är kärlek". När han verkligen vill visa mig kärlek så ger han mig mat. Eftersom jag varit otroligt ledsen över min ihållande magsjuka så letade han reda på Skellefteås största tänkbara glass att bjuda mig på. Jag var lite småkrasslig och mumlade något i stil med att jag inte ville ha särskilt mycket glass men han insisterade.


Glass är kärlek. Så är det bara. Och eftersom han älskar mig mycket så måste jag få mycket glass. Det handlar tydligen inte om glassen i sig, utan dess ytterst viktiga metaforiska symbol för Pers omfattande kärlek, som han hyser för mig. Jag satt i vårsolen och njöt av hans enorma glass och fick nog i mig ca 10 % av den innan magsjukan gjorde sig påmind. Jag hoppas bara inte att jag gav honom något metaforiskt avvisande budskap när jag slängde resten av glassen i soporna...



.



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Den där silverbjälken

Planering med att måla hästtransport

Ett tungt beslut om gårdskatterna