Livet är förändring

Galishimo har ju alltid varit ganska vinglig att sitta på. Han är ju väldigt känslig och följsam så det är ganska svårt att bara hålla honom helt rak. Det är ju något som jag tror vi måste öva på länge innan vi fått riktigt bra fläng på det. Tränaren gav oss övningen att rida på rakt spår (att framben och bakben följer varandra) men att jag ska ställa honom i halsen. Det svåra med det hela är ju att när jag ställer honom i halsen så brukar ju hela hästen följa med, på ett eller annat sätt. Antingen så böjer han sig i hela kroppen så bakbenen "sladdar ut" lite, eller så gör han det mest logiska; springer åt det håll jag vänt nosen. Men nu ska han ju alltså gå helt rakt och bara ställa sig i halsen. Mycket, mycket svårt. Jag måste ju försöka korrigera honom med benen men trots att jag gör väldigt små korrigeringar så lyssnar han ju på dem och även den lättaste dutt med benet kan få honom genast att flytta rumpan 40 centimeter i motsatt riktning, och då blir det ju fel för då

Regnet har verkligen öst ned. På lunchrasten hämtade jag in Galishimo från hagen för att låta honom få torka upp i lugn och ro innan hovslagaren kommer. Det är så skönt att han börjat växa upp och blivit tryggare. Bara det där att slänga in honom i en box och åka hem för att jobba lite, utan att misstänka att han får nervositetsdiarré eller oroligt börjar vanka runt, är väldigt skönt. Sedan så blir ju skoningarna bara lättare och lättare. Jag vet inte hur många gånger jag bett hovslagaren om ursäkt för Galishimos korta stubin, när han var yngre. Nu står han så snällt och fint under skoningen, åtminstone de första 25 minuterna. Sedan brukar han liksom vilja 'hejja på' med lite småryck och 'coacha' hovslagaren till att jobba lite snabbare. Efter att han fått nya pjuck så pysslade jag om hans man och flätade om flätorna. Han verkade njuta av pysslet och stod och småsov. När jag var klar med honom och vi gick tillbaka till hagen så hade vädret äntligen lättat upp.

Träningen ger resultat! Det kanske inte syns så mycket, men det känns! Han blir mer och mer balanserad i vänsterarvets galopp, han tippar mindre inåt i kurvorna, vilket innebär att jag inte lika lätt tappar stigbygeln på yttersidan. Han landar inte heller lika hårt på frambenen så galoppen känns bekvämare. Vi har långt kvar innan den är PEPP, men han blir starkare! Han håller på att balansera upp sig! Motivationen är på topp! Nu kanske många läsare tycker att det där med en balanserad galopp, vid behov lätt utåtställd, på väldigt stor volt, är saker som man tränar upp unghästar i när de är mellan 4 och 5 år, men vi hade annat för oss då. Vi var rädda för saker. Men nu är vi här!

Mamma gav mig 1000 kronor att handla något fint till mig och Galishimo, för fem eller sex veckor sedan. Jag höll fast pengarna hårt. och knorrade lite om att jag behöver spara pengar för man vet aldrig vad som händer i framtiden. Nu gör dock våren sitt inträde och då släpper de flesta av mina mentala proppar. Det poppar små champangekorkar i huvudet och tilltäppta mynningar flödar på, igen! Så det blev ju givetvis ett jättefint schabrak för mammas hästpengar! Jag valde ett ganska dyrt schabrak från Eskadron. Jag har sett det flera gånger och velat ha det. Det blev kanske liiite för tuttinuttigt med rosa och glitter på söta Galishimo nu när han är flätad och allt. Det känns dock som att allmän tuttinuttighet är ett litet bekymmer i världen, globalt sett. Detta tänkte jag skulle vara vårt kurs-schabrak när vi ska vara lite fancy, framöver. Det andra schabraket var lite billigare men kändes verkligen som en fullträff! Plommonrött! Precis som min Haglöfsjacka. Åh, glädjen när

Japp. Det är lika bra att ta tjuren i hornen direkt. Hästtransporten renoverar inte sig själv. Färgen håller på att flagna på den. Jag gillar det inte. Den stora frågan var ju om jag ska måla transporten i en helt ny färg, exempelvis plommonröd, eller om jag skulle försöka finna en färg som matchar min bil, utan att bli så ljus att man ser alla ojämnheter man målat över på plyfan. Eller bara bättra på nuvarande nyans. Jag vägde mellan en förstärkt färg av transportens vanliga blå färg eller bilen. Jag bestämde mig för att det var bättre att köra det fegaste alternativet, det som mest liknar min transport. Jag valde att fega trots att en välmatchad transport till bilen skulle kunna bli awesome. Med heltidsjobb och häst har jag begränsat med energi och orkar kanske inte behålla min entusiasm, om jag råkar välja fel beige nyans på transporten. Det kan ju lätt bli så att den bara ser ut som en kartong om man väljer fel nyans. Eller ljus avföring. Däremot kan jag ju allti

Jag pratar inte om att kontrollera Björn nu när jag skriver mankontroll. Jag menar hästman-kontroll. Som ni kanske sett så har Galishimo haft flätor på de senaste bilderna. Jag är inget stort fan av man-fix så det har sett lite sådär ut. Han har strosat runt på lösdriften med flätor och strån spretandes här och var. Jag är inte helt nöjd med den synen. Detta flätande görs dock inte för att han ser söt ut i flätor, utan det är jag som gör ett försök att utöva total mankontroll. Det finns en och annan som påstår att manen lättare håller sig hel, och att det är lättare att spara ut den på sin häst, om man håller den i flätor. Så det är det jag tror att jag försöker göra. Men det ser lite över-gullat ut. Om det finns ett sådant ord. Nu har jag även investerat i en skitdyr spray, från Granngården, som påstår sig få alla stående anarkist-hårstrån att buga sig och samla ihop sig för att ställa sig i ledet. Få se om det fungerar... Efter dagens pillande så är nu alla flätor spr

Jag köpte två nya sommardäck till hästtransporten igår. Däck är väl ungefär det tråkigaste som finns att köpa men förmodligen det nödvändigaste om man ska hatta runt med en häst i en så liten låda. De privatpersoner jag köpte hästtransporten av hade ju skickat med två funktionella sommardäck, samt ett mindre funktionellt sommardäck, samt ett fjärde sommardäck med punktering som dessutom hade en annan storlek än de tre andra däcken. Jag håller mig fortfarande lätt undrandes till varför. Nu har det ju även visat sig att jag använder hästtransporten minst varannan helg så det är ju bra om grejerna fungerar. Jag fick även resten av transportdäcken ombytta till sommardäck, tillsammans med bilens byte av däck. Tack Vianor! Jag insåg i denna veva att min stackars transport är lite skitig och att en borste och en hink tvättsåpa skulle kunna pigga upp den. Transporten blev inte alls pigg över denna uppmärksamhet. Den bröt ihop direkt. Färgen på utsidan bestämde sig för att lossna och e