Livet är förändring

I tisdags hade jag semester och följde Sara och hästen Juan på en liten vintertur. Galishimo hade fått en "köldknäpp" och sedermera blivit köldknäpp. Så han skyggade för en massa saker som som han inte brukar skygga för alls. Både jag och Galishimo fick hjärtat i halsgropen när vi hörde ett tydligt knak i skogen. "Det där var ingen fara. Det var bara ett rådjur." sa Sara och Juan. "ETT RÅDJUR?!" sa jag. "EN VILD BEST?!" sa Galishimo. "Ja. Ett rådjur. Inte farligare än en älg eller annat vilt." förtydligade Sara. Juan suckade. "ÄLG?! VEM SA ÄLG?! VART?!" sa Galishimo. "Nu tar vi det lugnt! Nu tar vi det jävligt lugnt!" sa jag med min tunga andning och osäkra röst. Juan tittade på oss och suckade. Sedan skulle jag prova galoppera lite. Galishimo gjorde en pytteliten glädjebock. Jag kollade på videon nu under bloggen och kunde inte låta bli att le. Till och med när han bockar har han öronen glatt spetsade r

Nu jäklars! Jag börjar både prata och skriva på bredare och bredare norrländska, har jag märkt. De åtta åren i södra Sverige blir mer och mer avlägsna, som det känns. Hur som helst så har jag ändrat upplägget på löpträningen nu. Jag ska byta ut några korta och intensiva pass till några längre och långsammare pass, och se om denna justering påverkar allmänkonditionen. Med nya upplägget så kommer träningen att ökas från 15 kilometer i veckan till 20 kilometer i veckan. Hoppas att kroppen fixar en så hög ökning av sammanlagd träning utan ledproblem, men jag har ju klarat mig hela året från skador nu under uppstarten. Så jag får prova och sedan känna efter! Samtidigt som jag joggade på löpbandet så lyssnade jag på ljudboken "Hjärnstark" som just tar upp konditionsträningens positiva effekter på hjärnan. Löpning har visat sig ha positiva effekter mot depression, ADHD, och demens. Konditionsträning förbättrar även märkbart människors förmåga till fokus, förmåga att känna

I helgen har jag varit ute och joggat med Galishimo. Han tycker även i år att snön är väldigt spännande, men vi tuffar på och jag rider honom tills han blir för spänd, då kliver jag av, och jag orkar inte göra något märkvärdigt över det. Han är ju jättetrevlig att promenera med också. Men det blir faktiskt små framsteg hela tiden. Som igår när vi träffade på häst och vagn. I vanliga fall brukar Galishimo bli väldigt nervös och vilja vända hem, när de kommer rakt mot oss. Då brukar jag behöva kliva av, och Galishimo brukar förvandlas till en jätteliten bäbis och ängsligt och med stora ögon gå efter mig, så nära att skorna nästan tar i mina hälar, när vi passerar. Men inte idag! Då gick det sitta kvar i sadeln! Madde som körde vagnen, kände igen oss på långt håll och stannade långt efter vägkanten, i mycket god tid. Då gick det jättebra för den lilla prinsen på ärten att passera! Tack Madde! Nu ska jag prova att longera Galishimo ordentligt innan uteritterna, jag är ärligt talat s

Konditionsträningen går verkligen bra! Det blir inga märkvärdiga framsteg alls, men jag har tränat tre dagar i veckan som tänkt, nu under hela november. Ibland tränar jag ute i min fantastiska löparutrustning som inte lämnar något mer att önska (Haglöfsjackan! Icebugs! Pannlampa!) och ibland tränar jag i värmen på gymet. Jag går dock upp i vikt just nu men vågar inte lägga om kosten och begränsa mig nu när träningen går så bra. Det var inte roligt att ligga utslagen under semestern i somras, kan jag lova! Lite extra vaddering nu under vintern dör jag inte av! Första december händer ju något jag längtat efter; då öppnar Lejonströmsbron, som har varit avstängd i sex månader. Bron ligger bara några hundra meter från min lägenhet och när den öppnar upp så får jag lättare tillgång till bättre motionsslingor här. Sedan är det ju dags att fråga sig om jag kan öka på träningen lite mer. Jag springer ju 15 km i veckan och borde kunna öka lite till nu när kroppen haft sitt "invänj

Man kan även köpa en bearded collie-valp för 13.000 kronor! Det upptäckte jag idag på Blocket! Visste ni att jag tingade en bearded collie valp när jag var 20 och letade hundvalpar i december 2000? Jag tror jag döpte hunden till Mysan eller något. Jag ringde dock någon vecka senare och avbokade hundköpet. Jag blev lite avskräckt av två skäl, det ena skälet var att det var min kloka pappa som stod för allt i hundköpet, han har ju väldigt bra hundkännedom, och han hade helt rätt i att en bearded collie hade passat mig jättebra. Men jag tror det blev någon slags försenad tonårsrevolt där jag verkligen ville känna att jag valde min egen hund själv. Och det förstår jag. Man vill läsa på, och känna, att det verkligen är ens eget val när man har hund, trots att en sådan hund faktiskt var väldigt mitt i prick. Det andra skälet var att jag då upplevde tikens päls som väldigt flottig och stripig när jag hälsade på uppfödaren och tittade på valparna. Och så är det ju när man är en nybliven

Åh, jag blev supersugen på en "hopphäst lämplig för dressyr" som fanns på hästnet. Ettåriga Zemiro har inga problem med att att varken vara avskild från flocken, eller lastas i transport. Zemiro kostar 70.000 kronor och skulle mycket väl kunna bli en otroligt trevlig hobbyhäst och tävlingshäst! Problemet är väl kanske inte det ekonomiska, utan det praktiska. År 2019 när det är dags att rida in Zemiro kommer Galishimo vara 10 år och kanske sitt allra bästa jag. Om två år är Galishimo ännu bättre miljötränad och vi skulle kanske äntligen kunna komma oss iväg på lätta tävlingar. Fortsätter uteritterna utvecklas så är det mycket möjligt att Galishimo är en himla fin uterittshäst om två år också. En sån där man (nästan) kan sticka ut på med lösa tyglar och (nästan) bara njuta på (nästan). Han BLIR ju tryggare och tryggare! Om vi säger att Zemiro blir en pigg och glad femåring 2021 som behöver motioneras fem dagar i veckan, så är Galishimo förmodligen en glad och pigg 1

Jag hade ett hembesök just innan lunch, lite utanför staden på fredagen, så det passade att ta lunch ensam på Solbackens köpcenter efter hembesöket. Jag fick fundera länge över varför det var så knökfullt med människor ute idag, innan jag insåg att det var black friday. Ensamma luncher går ganska snabbt, trots bra läsning och full mobilupptäckning, så jag hann även titta i lite affärer. Då fann jag dessa skor, och det sade bara klick. Eller det sade väl, vid närmare eftertanke, "pip" som det ibland låter när köpet har blivit godkänt i den lilla kortmodulen. Det sade bara pip. Sedan var köpet klart.