Feber och Phillipe
Igår på fredagkvällen kände jag mig äntligen ganska pigg. Jag har haft låggradig feber och trötthet sedan bältrosen bröt ut i slutet på oktober! Jag, som brukar ligga helt utmattad efter jobbet, firade min feberfria dag med en härlig kvällspromenad i mörkret och kylan utmed Skellefteån, med Jonatan och hundarna. Kanske kommer febern tillbaka igen men man får njuta så länge man känner sig pigg.
Jag har i alla fall lagt lite extra tid åt att titta på olika filmer och instruktioner och främst fokuserat på Phillipe Karl och hans School of Legerete som innebär ungefär "lätthetens skola". Det handlar om hur hästen blir självbärig och lyhörd på lätta hjälper. Jag tänker mest på hur han jobbar med hästar som är lite tunga i handen, eller lätt kryper bakom lod, och hur man hjälper hästen ur det.
De övningar jag gjort (från betalkanalen wehorse) på Ares har absolut fungerat. Det som jag gillat med Phillipe Karl är att han instruerar alla typer av ekipage, han verkar föredra PRE-hästar (Pura raza espaniola) men han har även bra övningar för Ardennrar, haflingerhästar och lite tyngre hästar. Det känns lite ovant att rida och tänka lite annorlunda, bland annat känns det konstigt att höja händerna så högt när Ares börjar krypa bakom lod. Så här underligt kan det se ut när vi tränar på det från halt. Men Ares är ju Ares, det vill säga helt underbar, och han går snällt med på allt jag testar, bara han förstår vad jag menar.
Jag fortsätter titta på övningar, från betalkanalen Wehorse, och så har jag beställt hans bok "The Art of Riding" och hoppas den är bra. Alltid hittar man något man gillar!
Kommentarer
Skicka en kommentar