Ensam uteritt

Galishimo börjar bli lättare att hantera nu och i helgen var vi på vår första ensamma, lite längre uteritt. Vi var ute efter vägar vi inte ridit förut och hade ridit precis en mil när jag avslutade ridpasset. Vi hade travat 7,5 km och galopperat 1 km. Anledningen till att det "bara" blev 1 km galopp var att han blev mer upphetsad ju längre vi galopperade så efter att han jagat upp sig uppför ett berg så beslutade jag att vi återgår till den lite tryggare traven i stället, så jag inte hamnar i en snödriva när det är 11 minusgrader och man är fem kilometer hemifrån. 

Sedan plumsade han över ett fält i skritt, så man kan nog säga att han bara skrittar ca 300 meter i starten och sedan 500 meter i slutet på passet. Det är ju egentligen ovanligt och lite av ett framsteg att vi kan rida långt i det tempot, men vi har ju bättre förutsättningar för långa uteritter och han får en chans att pysa ur sin överskottsenergi. 

Den största delen av sträckan får han alltså pinna på, jag bromsar lite lätt och gör förhållningar men annars försöker jag vara följsam. Jag gjorde halt och satt av när vi gick över en gles träbro och han skötte det super, trots att det var så glest mellan plankorna att snön föll igenom och ned i det mörka vattnet. Tänk vad vi tränade tränade träbroar för sex, sju år sedan. Nu går det bra! 

Jag har blivit medlem i ett distansforum och tydligen så är ökad trav mer slitsam för lederna än galopp så jag kanske måste försöka få in mer galopp än ökad trav. Jag tycker det börjar kännas möjligt nu i alla fall. 

Och sedan behöver jag nog ta nya tag för att få tillbaka inspirationen med honom. Kanske skaffa smartwatch med GPS så jag vet att jag blir hittad om det händer något. Kanske skaffa hörlurar så jag kan prata i telefon eller lyssna på musik, åtminstone i ena örat, under våra ensamma uteritter. 

Besvikelsen över att jag inte orkade vara i det bättre stallet med ridhus, och besvikelsen över all missad utveckling med Galishimo, börjar mattas ut lite. Man är ju aldrig fast i en känsla för alltid. Man kommer ju alltid över saker och man anpassar sig efter det nya. 

Det får ta några veckor, 

och ibland månader. 



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Den där silverbjälken

Flashback