Livet är förändring

Julafton och juldagen spenderades hos mamma. Det blev löjligt mycket mat, precis som det ska vara på julafton, och presenter, ännu mer mat, och sedan skidåkning med hundarna. Det var bordercollien Coy, även kallad "fluffy" som fick bogsera mig största delen av rundan på 6,6 kilometer. Mammas karl Lennart är den som drar upp skidspåret åt henne, varje vinter, så hon har ett eget skidspår att åka på! Vilken lyx! Rentjärn är vackrast den här tiden på året! Magiskt, är det!

Elin red Galishimo igen och jag åkte skidor, denna lördagmorgon. Det var ett mycket bra och trevligt upplägg, tyckte vi alla tre. Jag är fortfarande dålig på morgonen men tänkte att det vore bra att röra på sig lite grann åtminstone. Resten av dagen kan man ju vila. Elin och Galishimo galopperade fram och tillbaka och Galishimo blev alldeles fnittrig av allt springande och var tvungen att "trumpeta" med snoken högt i vädret i pur glädje, och för att det blev så spännande. Elin blev också lite fnittrig av fnittrig häst. Så där höll dom på. Jag åkte skidor och de brände förbi mig gång på gång, Galishimo med spetsade öron och stora ögon. Elin tränade förhållningar och tempoväxlingar och Galishimo lyssnade lydigt. Sedan så blev han så lugn och harmonisk i blicken, han mår verkligen bra av att springa av sig.  Som avslutning fick Elin greppa min skidstav och så fick de bogsera mig en liten bit på hemvägen. Det är bra för för honom att ha lite skidor och ljud bakom sig. Alla s

Det är ju helt makalöst. Fler personer har hört av sig och velat ställa sig på kö för mina tavlor. Och de är beredda att betala 1700 kr för dem. Trots att jag meddelat alla att jag är fullbokad och inte tar emot mer jobb. Trots att jag inte har tänkt måla dem "på tid" och alltså inte levererar något slutdatum. Inget "Leverans inom tre månader" här inte. Jag kan inte ha en deadline så här i början. Folk går med på det ändå. Jag känner mig väldigt tacksam och ärad, och väldigt sporrad att leverera fina resultat. Jag ska bara bli frisk först och komma in i mina vanliga träningsrutiner och ridrutiner. Sedan ska jag ta några tjänstlediga dagar från jobbet. Jag längtar verkligen!

Jag tittade till Galishimo för att kontrollera att han levde och det gjorde han! Tur det! Jag tog in honom och ryktade upp honom och borstade hans svans länge och berömde honom för att han faktiskt hade riktigt fina lårmuskler. "Bra jobbat, gubben!" Sedan släppte jag ut honom igen, denna gång utan täcke, och hans besvikelse var stor. Han ville ju ut på äventyr. Och så släpptes han bara tillbaka till hagen, bara sådär. Efter blott en rykt. Snopet! Men snart är jag på hugget igen. Jag längtar! .

Jag har för första gången på... 24 år...(?) tagit på mig uppdrag att måla åt kunder. Jag satte ut en förfrågan om att måla personliga djurmotiv för 1700 kronor och det nappade direkt. När jag satte ut min förfrågan och mitt anspråk så ville jag nästan slänga bort datorn och be omvärlden om ursäkt för mitt fräcka anspråk. 1700 spänn! Men jag räknade ut, att om målandet verkligen ska bli gjort, så behöver jag ta ledigt en arbetsdag. Att jobba 5 dagar och sedan måla en dag funkar inte för mig, för måleriet är inte avslappning. Det är ett jobb som tar ca 10 timmar och som ska ge ett bra resultat. Det måste få ta tid och ansträngning! Så... nästa år börjar jag alltså. Jag ska planera för motiven nu under julledigheten och kolla upp att jag har färg och utrustning (särskilt belysning här hemma!) och sedan så börjar jag i januari. Första tavlan kommer jag att ta ledigt två dagar för, för jag räknar med att jag inte är helt avspänd i starten. Men jag tror detta kan bli bra!

Jag är inne på min tredje vecka i skröppelsjukan. Mer detaljerat blev jag sjuk den 3 december och det är ju 17 dagar sedan. Jag hade mamma hos mig då och kände att jag mådde dåligt. När mamma och Björn glatt pratade med varandra så var jag tvungen att gå därifrån för en stund, för jag behövde skärma av mig. Om än det bara blev under ett toalettbesök. Men det blev ett sånt där toalettbesök då man sitter fullt påklädd på toalettlocket och stirrar i väggen och tänker att man är jäkligt trött. Jag ville bara fäkta med armarna och skrika "TACK FÖR SÄLLSKAPET MEN NU GÅR ALLA OMEDELBART HÄRIFRÅN!" vilket jag inte gjorde utan log artigt och sa "Jag är inte sådär jättepigg just nu..."  Min söta mamma vid kyrkan, inte så långt ifrån där jag bor! Sedan har jag tvingat mig själv att jobba heltid och köpa julklappar, och ta hand om Galishimo och hälsa på pappa och mocka 40 hästspiltor och det blir man inte frisk av heller. Så snart jag stannar av, så får jag feber, och de

Jag åkte till pappa och Kristina i Sandfors för att göra mitt årliga vinterbesök där. Jag fick ett mycket kärt välkomnande av både folk och fä. Pappas norrbottenspets Rambo, 11 år, han har som uppdrag att dela säng med mig varje gång jag sover över.  Hälleforsaren Elsa. Snart 2 år. Hon har som uppdrag att... att.. hon har inte fått något uppdrag ännu i familjetraditionerna. Hon går omkring och bär på allt som tillhör mig och visar upp det för mig. Hon hittade till och med en bekants bilnycklar i somras som hon stolt visade upp för ägaren, som han tappat och letat i sin förtvivlan. Trevlig tjej! Jag hade lite dåligt samvete över att Elin skulle rida Galishimo och oroade mig lite för att han skulle vara en chapeaux de cul , det vill säga en "rövhatt" på finaste franska, när hon skulle rida honom. Men hon satte honom i ordenligt jobb och det var nog det han behövde. (Jag skrittade ju honom bara i fredags, när jag hade feber, och han var så jobbig. Det var kanske i