Livet är förändring

Jag har inte bara sovit i mitt lugna bo. Jag har varit småsjuk nästan hela december nu. Sista dagarna fick jag sjukskriva mig från jobbet. Men nu börjar jag piggna på mig och planerar för att åka till Per i Norrland. Det räcker ju i princip med att jag anländer hel och ren för att vi ska vara nöjda. Men det kanske är så att jag blir frisk nu när jag fått vila upp mig? Då skulle det sitta skönt med ett spinningpass med honom. Han skulle bli jätteglad om jag följde med honom på ett sådant pass. Bäst att leta reda på spinningskorna och passande träningskläder. Eller om jag bara skulle bli halvdant småpigg men inte helt pigg. Då kan det ju passa med ett lättare simpass och en lång bastu efteråt. Ifall jag är trött så kan jag ju packa med flytdolme och paddlar också, så det blir lite lättare. Eller en joggingtur. En joggingtur skulle sitta fint. Då skulle ju våra hundar kunna hänga med. Om jag blev pigg. Bäst att leta reda på joggingskor och joggingkläder och givetvis en reflexväst. Skidorn...

Ja precis. Björnen sover i sitt lugna bo. Det är därför hon inte har skrivit något i bloggen. Den kraftfulla björnhonan sover. I sitt lugna bo. För att det är sådant som björnar gör när det är så här mörkt ute. Björnhonan måste tyvärr även arbeta för sitt levebröd och måste ut ur grytet för att arbeta också. Detta gör björnhonan plikttroget trots att hon vill sova. De senaste fyra helgerna har det mest resulterat till ständiga små feberböljningar som sköljer genom kroppen så fort björnhonan lägger sig i idet och pustar ut efter arbetsveckan. Björnhonan har varit sjuk nästan varje helg hela december. Så hon behöver sova. I sitt lugna bo. Och så äter hon en hel del. För det är det som kraftfulla björnhonor gör innan de sover nu när det är de mörkaste dagarna på året. Tydligen märks det på kroppen att björnhonans intresse mest handlar om mat och vila. "Men älskling?! Har du råkat bli gravid?! Vilken underbar överraskning!" sa Per glatt och klappade mig kärleksfullt på min något ...

I helgen har jag varit sjuk. Huvudvärk och halsont har hindrat mig från att vara särskilt aktiv. Och jag skulle inte ens våga göra chins i dagsläget. Det känns som om formen rasar i en stadig kurva neråt. Jag har tagit en paus från simningen och spinningen och fokuserar på skidåkning och löpning i stället. Jag tar det lite lugnt. Tar många pauser. Kroppen är inte fullkomlig just nu. Den är inte perfekt på något plan alls. Men det finns något avspänt i ofullkomligheten. Jag kan stanna upp i min träning och dra in den kalla vinterluften ibland. Men så fort kroppen är på G så kommer jag att ösa på igen. Det gör jag alltid. Målet är ju Vasaloppet. Jag drog fram lite oljefärger och orkade inte fundera igenom vad jag ville göra. Jag satt framför TV:n inför en film i halvmörkret när jag började måla. Jag balanserade duken i mitt knä i stället för att ha den prydligt uppställd på ett staffli, och jag hade inte ens lamporna tända. Jag ville bara känna på färgen och gegga med penseln och inte br...