Livet är förändring

Förra helgen var jag hundvakt åt brorsans familjs lilla sällskapshund, Bönan. Hon är en otroligt lättsam och trevlig hund, men lite rufsig. Jag visste att hon skulle klippa sig hos en "riktig" hundfrisör om två veckor, så jag tänkte att det inte skadade att för-klippa henne lite. Hon hade en väldigt lurvig nos och eftersom hennes ögon rinner så var det lite intorkat ögonkladd i nospälsen. Så jag tog fram saxen. Bönan var mycket skeptisk till att jag skulle pilla med en sax i ansiktet på henne, men hon accepterade det ändå förvånansvärt bra. Hon blev inte rädd för mig efteråt heller, trots att jag hållit fast hennes huvud och nos ganska ordentligt för att inte råka sticka henne med saxen. Och så fick hon en liten dusch och pyssel. När allt kom till kritan så verkade hon ganska nöjd över all uppmärksamhet. Hon förstod att jag ville henne väl. Jag lyckades även klippa fram tassarna lite fast då trodde hon det var kloklippning på gång, så då fick Björn hålla fast he

"Dont let a ugly face destroy a happy moment" Så kan jag tänka ibland. Man ser en bild på sig själv och tänker "Fy sjutton!" men sedan tänker man att jag var ju glad när bilden togs, och det är därför jag vill dela den. Här Ligger Galishimo i gräset och jag har satt mig bredvid honom.  Ingen tvekan om att jag är där jag vill vara... Början på semestern känns väldigt bra, än så länge! Galishimo har fått motion och jag cyklade sedan till Granngården och tittade om det fanns något jag kunde nöjesshoppa. Jag provade lite jackor och kläder och fann även lite lädervårdsprodukter. Sedan tittade jag på mina skitiga ridskor. Sedan på lädervårdsprodukterna igen. Sedan bestämde jag mig. Det blev att inhandla lädertvål och läderbalsam. Så det blev lite skovård vid mitt nya lilla bord till en trevlig dokumentär...  Det insprängda dammet i porerna borstades bort med en tandborste och sadeltvål och sedan smörjde jag in allt... Efter detta hade jag fått upp gnistan lit

I går var det min första semesterdag. Det var i grevens tid. Jag hade börjat bli långdraget dålig igen med lätt feber på kvällarna och sjukdomskänslor som inte helt ville gå över de tre sista veckorna, så det blev perfekt med en semester att vila upp sig på. Jag har ju börjat inse att de här långdragna sjukorna är typiska tecken på att jag har för hög stressnivå i kroppen, och att jobbet sliter för mycket på mig.  Jag och Ebba hade sedan flera dagar planerat att rida ut lite längre tillsammans idag, och det kändes som en perfekt start. Jag kände mig inte alls särskilt fit for fight när vi började rida, men innan turen var slut så var jag helnöjd. Galishimo betedde sig lite skvättigt men riktigt trevligt, och på vägen hem kände jag, att jag var tillräckligt mentalt trött, och Galishimo var tillräckligt trevlig, för ett hästbyte. Jag fick ta Ebbas kallblodstravare Rand och Ebba tog Galishimo. Det var skönt att byta. Rand hade en helt annan grundenergi än Galishimo. Han var väldigt fram

På måndagen var vi på uteritt med Sara och Kicken och hade schäferhunden Leah med oss. Mitt hjärta stoppade varje gång den snälla, fina, hunden vänligt gick bredvid oss eller nöjt traskade runt bakom oss. Galishimo hade ju en tendens från sin ungdom att "sparka först och titta sedan", så jag var livrädd för hundens skull. Min tidigare hund Terven måttade han lite sparkar mot som såg mindre roliga ut. Fast Terven hade en högre energi än denna hund. Galishimo verkade själv dock jättenöjd att få ha hunden med sig på turen och tittade intresserat vart den var någonstans. Han hade inga problem med att ha henne kring fötterna och när han flyttade undan från henne lite snabbt så kändes det mer som att han inte ville råka kliva på henne. Tror ni jag kunde slappna av för det? Nej. Tror ni jag blev sugen på att skaffa en egen hund att ha med på mina ridturer? Nej. "Hur mycket kostar det att laga en krossad hundkäke?" frågade jag Sara. "Bekymra dig inte om det." sk

I helgen har jag provat både dressyrsadeln som jag haft sedan tidigare, och westernsadeln som jag haft det senaste halvåret. Tyvärr så kändes inte dressyrsadeln bra, den rörde sig väldigt mycket på Galishimos rygg, mer än tidigare, och det kändes som att jag satt och gnussade med min vikt för långt fram på hans manke. Kan ju säga att Galishimo var nöjd och glad oavsett så han gjorde sitt bästa.                                                             Foto: Maud Holmgren. Men jag var inte nöjd, lite lätt deppad faktiskt.                                                                    Foto: Björn De åtta år jag haft Galishimo har jag haft otaliga sadlar. Jag har sällan köpt en dressyrsadel utan att den blivit utprovad av en legitimerad sadelprovare som jobbat med detta på heltid, och enligt skolboken gör jag alla rätt. Det är väl bara det att Galishimos kroppsform inte riktigt följer skolboken. Han smalnar av framme och har små bogblad och liten manke, samtidigt som mag

Jag köpte böcker idag och började titta på lite frågor som kan vara intressanta, inför teoriprovet. Precis som jag misstänkte så har jag fortfarande väldigt lätt för att lära mig, jag hade en fundering om jag kanske blivit lite långsammare med åren, men nej, minnesbanken funkar precis som väntat. Läser jag något en eller två gånger så sitter det. Så det gäller ju bara att ta sig tid och läsa det i lugn och ro, när tillfälle finns, så blir det inga problem. Jag testade ett provtest på körkort online och tyckte frågorna var bra. Jag funderar på att köpa även detta stöd och ta lite frågor nu och då. Tyvärr täcker ju frågorna inte BE-körkortet men teoriprovet kommer ju att innehålla vanliga körkortsfrågor också. Detta blir nog en lagom trevlig semester-sysselsättning. Jag tänker inte ha bråttom.

Nu har jag fått tillstånd och kan övningsköra för tungt släp! Jag ska gå in till trafikskolan under lunchen och lämna tillståndet där. Det känns bra, trots att jag har förstått att det inte finns så många övningskörningslektioner nu under sommaren. Men teorin kommer jag att få tillgång till och då har jag ju gott om tid att plugga.  I övrigt har jag insett att även denna semester blir ganska skral ekonomiskt. Glasögon, möbler och alla grejer till Galishimo har gjort att jag inte gått plus, trots ganska bra ekonomiska marginaler.  Sedan så behöver jag ta riktning på vad det egentligen är jag tänker spara till framöver. En ny transport? En ny bil? En ny häst? En kontantinsats till en större lägenhet?  Det mest vuxna vore väl en kontantinsats till en större lägenhet. Men det känns så tråkigt och inget jag egentligen längtar efter. Det mest ovuxna vore väl en häst till, jag längtar ganska mycket efter en okomplicerad häst av lugnare typ, som jag kan hoppa l